trodde jag aldrig?
Trots att jag fortfarande är liggande, så går det åt rätt håll. Det har nu lossnat i slem. ALLT. Jag snorar, hostar, rosslar och slemmar -vilket innebär att det är på väg i rätt riktning.
Halsontet börjar sakta men säkert att släppa....(det finns där, men jag kan nu svälja utan att behöva ta i)
Baby tog mig på en promenad längs vattnet och jag kände att även om orken inte finns, så gjorde det gott.
Min färglöshet i ansiktet fick lite rosor på kinderna och ny luft i lungorna.
Raggsockor, uggs och vantar är guld värt.
Likt en riktig myssöndag gjorde vi varm choklad med honung (för mina lungor) och kryper ner med filtar och tända ljus i soffan..
Och jag älskar honom bara mer och mer för varje dag som går♥