Ibland vaknar man med en låt i huvudet. O dagen till ära så har jag Europe´s Life is Life malandes i min annars så ekande fasad för innehåll som har semester.

Glad att jag sovit kvar i skogen inatt. Eftersom jag, sen ett (kärleksfullt) år tillbaka delar säng och liv med en som pratar, skrattar, diskuterar, flänger, fäktar och rantar runt i sömnen ( härom dagen vaknade han i duschen) (?!)
O alla de nätter jag vaknat med en armbåge 1 mm från en blåtira. Så tackar jag mig själv som valde att bevara näsan i ensamhet natten till ära för lite läkning.
Har koksaltat och gnussat för rengöring. O känner jag mig själv rätt så kommer jag bara larva mig med sånt första ömma dagarna. För att se låta kroppen få sköta resten.

Jag har, sen jag slutade skolan. Vuxit i mig själv. Och inte varit nervös eller rädd för något på flera flera år. Jag tror sist var när jag skulle köra upp för över 4 år sen. .
Men igår. När rycket inföll och EastStreet på Östgötagatan 79 blev varse om min plan. Kom den gamla välkända nervositeten..O varmt var det.
Av värme, nervositet och rädsla för va som komma skulle, svettades jag som en GRIS!
Kom in runt 16, ifyllnad av papper och lång väntan ( då hela världen fått samma fnatt som jag själv och skulle minsann sätta in lite skrot här o var) så blev det till slut min tur. . Jag blev den sista för dagen, då jag fyllt i papper och betalat kom meddelandet om att det för dagen blev piercingstopp... (*PUST!*) På F-håret säger jag.

´Hur nervös är du på en skala?`
-Eeeeeh asså, jag är inte så nervös...eller jo. Nja, jo. Skala? Jag vet inte.. eeh...
Bla bla bla..
Killen som ska dra en 1,6mm FET nål genom min näsvägg blinkar åt mig och jag tänker att det kan inte göra så ont, han har ju värre saker på sig än vad jag ens visste fanns!
Killen kallas Pirre och har sådär blå ögon som man drunknar i. Försöker fokusera för att leda bort tankarna på vad som komma skall..
-Gör det ont? Frågar jag då jag samtidigt funderar på att dra mig ur. Mår illa nu. Riktigt illa. Varför utsätta sig för detta?!
´Ja, men jo det är klart det känns..`
Mitt stilla sinne börjar sakta, sakta att spåra ur...- Men neeeh..j åh nej......aj aj aj )
Plasthandskar, des-sprit, tång, bomull och feting nålen!
Okej..
´okej då kör vi.. ´
´ta ett djuupt andetag....(jag tar ett djupt andetag) ´andas in...´
´andas ......uuut ´i detta ögonblick trycks denna ENORMA nål genom brosket i näsan och jag tycker mig höra knaket. Mina tårar sprutar (krigsmålad tänker jag) och jag kvider!
När ringen ska igenom så fastnar den, så nålJÄVELN måste igenom igen..
Jag är svimfärdig.
När det är dags för kulan att skruvas på ( fortfarande i tångens grepp med tårar som rinner för kinderna) tittar jag men skräck i ögonen på när han tappar greppet som kulan och den faller i golvet..

Aj är rätt ord.
Det där gjorde ont!
Men nu sitter den. Fetare än dom fetaste. Men så snygg att jag kommer likt den där guden att förvandlas då jag helst av allt bara vill sitta vid spegeln och studera mästerverket i min snok.